<html> <head> <meta name="description" content=""> <meta name="keywords" content=""> <meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=iso-8859-1"> <title>Gissa vem som kommer p middag?</title> <link rel="stylesheet" href="/zine/local/anus_home.css"> <body bgcolor="black" text="white" link="firebrick" vlink="firebrick" alink="red"> <center> <table width="96%" border="0" cellspacing="0" cellpadding="0"> <tr> <td colspan="2"> </td> </tr> <tr> <td valign="top" style="width: 25%;background-color: #efe; color: black; border-right:1px solid gray; padding: 8px;"> <font size="+2"> <b><a href="/" title="ANUS home">Home</a></b> </font> </td> <td valign="top" style="width: 75%; background-color: white; color: black; padding: 8px; line-height:1.4;"> <!-- START ABUSE --> <b>Gissa vem som kommer p middag?</b> <p> Medan vi samlar oss runt borden runt om i landet, grandes oss frdiga fr att proppa i oss ett vlfrtjnt verfld, r det ingen som faktiskt luras att tro att den hr helgdagen r betydelsefull. Vi det alla att det innebr en dag ledigt och tid att umgs med familjen i en nation dr du arbetar 50 veckor om ret. Jag menar, ven om det s vore  nationella ndtarmsunderskningsdagen skulle vi nd lska den som en vilodag. Vi r omgivna av mat, familj och hemtrevnad, skra p att dden r lngt borta. <p> Emellertid kommer mnniskorna, som r neurotiska p grund av deras rikedom och prestigefyllda men ack s meningslsa arbeten, ja alla frn fotbollsmammor till tidningskommentatorer till personer p TV och  kndisar , att jmra sig ver folkmordet p de amerikanska indianerna. Det kommer att bli sjlvbeskyllningar, och grt, och sedan lite sjlvgissling, naturligtvis, eftersom det r enklare att grta ver en situation n att fixa problemet som orsakade den. <p> Lite blasfemi r i sin ordning. Fr det frsta r  infdda amerikaner en trngsynt term eftersom de inte var inhemska amerikaner, de var asiater som kom efter de europer som utforskade den hr terrngen frst (<a href="http://www.pbs.org/saf/1406/segments/1406-4.htm" target="_blank" title="Native Americans were Europeans">1</a> <a href="http://www.kennewick-man.com/" target="_blank" title="Kennewick Man">2</a> <a href="http://www.cnn.com/2004/TECH/science/11/17/carolina.dig/" target="_blank" title="America colonized up to 50,000 years ago">3</a>), och sedan assimilerade terstoden av de bosttningarna in i sina egna. Fr det andra utsattes de inte fr ett folkmord. De fick hjlp med sin sjlvfrstrelse, eftersom indianimperierna i Nord- och Centralamerika redan hade slutat fungera sjlvstndigt, och pbrjat en kollaps int, vid tiden fr den vite mannens ankomst. <p> Detta ska inte urskta det som vissa fanatiska kristna ex-brottslingar som Hernan Cortez gjorde nr de slet snder kvarlevorna frn en urldrig kultur, smlte nr dessa till block av lika storlek och vikt, fr att sedan skicka dessa hem s att Gud skulle f lite hjlp med finansieringen. Helt klart r han ett  kula i pannan fall ocks (enligt min mening r  kristen ddshjlp ett slseri med ord). Dock var aztekerna redan neurotiska och inkapabla att referera till vrlden utanfr deras egen civilisation (sjlvrefererande) vid den hr tiden, ett steg p den lnga vgen mot avgrunden. <p> Mayaindianerna var i en liknande situation. Omgivna av dagens mexikaners frfder, som tjnade som slavar fr bda imperierna, karakteriserades stammarna av deras neosemitiska utseende, varandes av asiatisk-kaukasiskt hybridursprung. De hade en gng varit stora civilisationer, med mayaindianerna, som toltekernas och olmekernas ttlingar, och aztekerna som hade haft en rhundrade lng, krigisk och storslagen tid vid makten i dagens Mexiko. Och likvl var den ursprungliga drivkraften hos de samhllena, och det blod som hade skapat dem, borta. <p> Jag hvdar inte att de var kaukasier. Jag vet det inte, och jag tror inte att jag bryr mig. Det r mjligt att de var det, eller att de var semiter eller en annan typ av asiatiska hybrider, men det krver mer gissningar n vad jag orkar bry mig om. Det som r skert r att de en gng var en annan stam n deras slavpopulationer, vilka var satta, bruna och en aning dumma, fljaktligen blev dessa vldsamt underkuvade av Aztekerna och Mayaindianerna s att de skulle kunna komma till ngon praktisk nytta, eftersom de aldrig skulle kunna skapa en civilisation p egen hand. <p> Hur lyckades Hernan Cortez, med ett par hundra mn bevpnade med gevr, ervra det mktiga aztekiska imperiet? Svaret r enkelt: Aztekerna hade degenererat bde som ett imperium och nr det gller kvalitn p den enskilda krigaren, och var drfr ingen match fr gevrfrsedda spanjorer, till och med d de var verlgsna dessa i antal i frhllandet tio mot en. Men det mest bestende svaret r nnu enklare: Cortez utlovade  majoritetens styre till Aztekernas slavstammar, fr att sedan samla dessa till en hoprafsad arm som, nr det gller alla slavpopulationer, var vida verlgsna Aztekerna i antal, och som, uppfyllda av vilt raseri, ville fga hellre n att dda dessa. <p> Det r ett klassiskt fall av frbittring. De dumma, ickekreativa, slavarna, blir lovade en himmel om de bara strtar deras  frtryckare , vilka med detta  frtryck hade skapat en stor civilisation dr det annars bara hade funnits envningslerhyddor och gemensamma kloaker. Nr man betraktar dagens isolerade djungelcivilisationer p Yucatanhalvn idag, kan man p ett ungefr se det rmateriel som bde Aztekerna och Mayaindianerna anvnde: enkelt folk vars upphjelse till civilisationen aldrig hade kunnat ske utan det brutala  frtryck som frvandlade de till slavar fr ett stort imperium. <p> Aztekerna beskylls aldrig fr att ha varit  rasister eller fr deras bruk av slavar, tminstone inte i amerikansk press, men de gjorde vad varje vettigt folk skulle ha gjord med de hr pundhuvudena: de frvandlade de till lastdjur. Och Aztekerna var, som Romarna och Mongolerna och varje annat imperium som har rest sig frn dyngan, genersa herrar som grymt bestraffade minsta tillstymmelse till olydnad, de hr lastdjurens liv frbttrades i utbyte mot frlusten av deras  frihet att leva i fattigdom i djungeln, drabbade av sjukdomar och deras eget misslyckande. <p> Varandes en aning dumma, och ej srskilt kreativa, kunde inte de hr mnniskorna skapa en civilisation, men mottog glatt en enkel urskt, nmligen att skylla p sina herrar, eller vad nu Aztekerna, som genetiskt stt skilde sig frn slavraserna dessa anvnde som handarbetare, var. Nutidens mnniskor tycker om att se de hr frgarna i svart och vitt, men de glmmer bort att de mer avancerade svarta raserna i Afrika frslavade bantufolket (genomsnitts-IQ: fortfarande 60) eftersom de inte sg dessa som ngot annat n lastdjur. Samma situation rdde i Asien dr kineser och japaner anvnde koreaner, vietnameser thailndare etc. som kontraktsanstllda slavar p grund av deras lgre tendens fr att skapa en civilisation. <p> Den hr urskten, frbittring mot dem som var kapabla att skapa det de inte sjlva kunde skapa, gav de hr slavfolken motivation att sluta sig till Cortez och strta sina herrar, krossandes terstoden av en stor civilisation. Jag sger terstoden eftersom Aztekerna med tiden i liten grad (troligen 1-2 %) hade beblandat sig med sina slavpopulationer, och ocks, p motsvarande stt utsatts fr inavel i ett frsk att konservera deras civilisations kreativa drivkraft. Den hr texten argumenterar inte fr att ngon av de hr var  orsaken till deras tillbakagng, utan att bda r endast symptom p den tillbakagng av dem som skapade civilisationen, fr att sedan ersttas av de vars roll endast strcker sig till att leva i en civilisation skapad av andra. <p> P Yucatanhalvn stod Mayaindianerna infr ett liknande problem. Deras religion var p tillbakagng, deras kungatt likas, endast ett ftal kunde komma ihg hur deras ldsta skrifter skulle tolkas. De ocks hade beblandat sig med sina slavpopulationer och misslyckats med att upprtthlla ngra ml fr deras avel, vilket skapade en samling folk som saknade etniska band till den civilisation som de levde i. terigen var skaparna borta, kvar var endast de som endast kunde verleva i redan skapad civilisation, eller, naturligtvis, terigen leva i lerhyddor med ppna kloaker, <p> En av den moderna tidens heliga myter r den om jmlikhet, vi kan alla utfra samma arbete om vi utstts fr samma indoktrinering, trning och mjligheter. Detta r sant d det gller ngot av enkel natur, ssom att ta hand om utrustning som andra har skapat, avancera redan skapad teknologi, ta hand om en tryckpress eller att vara VD. Du behver inte skapa ngonting, men du mste vara skicklig p att manipulera det som andra redan har skapat. Sdant folk saknar frmgan att skapa civilisationer, och medan den vanliga kaukasiern eller asiaten i Amerika kanske skulle klara sig bttre n den genomsnittlige invnaren i en lerhydda, tack vare en hgre intelligensniv, r de likvl utan frmgan och viljan fr att skapa en civilisation. <p> Ngonting liknande, p en mer avancerad niv, drabbade de  Amerikanska indianerna . De hr mnniskorna, varandes av huvudsakligen asiatisk ursprung frn det senaste infldet av flyktingar, hade en gng skapat civilisationer som strckte sig frn lerhyddor/ppna kloaker till relativt avancerade stamkulturer. En annan helig modern myt r den om  det andras djupsinnighet, vi tycker om att tro p nobla vildar vilka, d de aldrig hade lmnat naturen, p alla stt var mer spirituellt lyhrda n vi. Den hr myten frmjas stndigt i media, vilka lskar klicher eftersom de r publikfriare, och drfr nyligen har gtt frn att inkludera gtfulla  Amerikanska indianer i filmer till att ha med  frgade i samma roller. <p> Civilisationsskaparna hos de  Amerikanska indianerna var i minoritet. Fr den mesta delen levde stammarna separat och outvecklat, hankandes sig fram och d och d utrotandes arterna omkring dem. De hade lite lkekonst, frekventa inbrdeskrig, och skrockfulla panteistiska religioner vilka krvde att de blidkade primitiva gudar med offer. Allt detta r tabu att sga idag, p grund av myten om den noble vilden, men civilisationsskapare bland bde Europer och  Amerikanska indianer insg detta, och frslavade drfr de lgre formerna av  Amerikanska indianer s att civilisationen kunde segra. <p> (Mytologi som en icke skrockfull andlig tro, dr krafter i vr naturliga vrld personifieras som gudar, vilka inte r moraliska utan lynniga och ointresserade av mnniskans vgar, r ngot positivt och hlsosamt i min mening. Nr du brjar med att f gudar i magiska och rena vrldar, vilka behver oss fr att plgga den hr jorden deras ordning, har neurosen tagit ver. Den bsta aspekten av att knna sanning och osanning r att inte spendera ngra knslor vid osanningen. Man kan fokusera p verkligheten, medan andra ger efter fr trar och vrede ver andliga symboler utan grund i verkligheten, symboler som, tminstone i den judisk-kristna traditionen, r motsatta verkligheten.) <p> Vid den tidpunkt d Europerna gjorde ett allvarligt frsk att kolonisera Amerika, var indianpopulationerna, frn Inka till Cheroker, p tillbakagng. Frsvagade av inbrdeskrig, frlusten av ledarskapets tter och hungersnd beroende p bristen p storskalighet i ekonomin, hade de hr stammarna frlorat drivkraften fr civilisationsbyggande, och kollapsade. Under deras storhetstid hade ingen grupp av mn med flintlsgevr kunnat besegra dem, d ett gevr med kort rckvidd och begrnsad trffskerhet, endast gav en liten frdel i skogen. Men deras krigare var inte lngre de som byggde civilisationen, och trots deras mod, saknade de intelligensen att fra krig p ett effektivt stt och slaktades. <p> Det fanns undantag, som Custer upptckte vid Little Big Horn, d effektiva  Amerikanska Indian ledare reste sig och gav de vita lite stryk.. Dessa var dock i minoritet bland alla sammansttningar, och tragiskt nog fr de  Amerikanska indianerna intrffade dessa inte p en strategisk skala, och hade drfr lite effekt i att stoppa den europeiska krigsmaskinen frn att kra ver dem likt en ngvlt. S fort som karbiner och andra snabbskjutande prylar hade uppfunnits, var de  Amerikanska indianernas dagar rknade, eftersom de mtte en teknologi med en ansenlig potential att dda. Dock intrffade detta ungefr vid den tiden d Nietzsche skrev sina bcker, och d var redan de  Amerikanska indianernas misslyckande i deras strvan att fortg som sjlvstndiga stammar redan tmligen totalt. <p> Nu, naturligtvis, finns det ett modernt samhlle i Amerika och av och till, eftersom det r lttare att grta over ett symptom n att agera fr att fixa problemet, brjar klagan om hur  nobla och  rena och  oskyldiga de  Amerikanska indianerna var. Detta r en produkt av ett uppblst, rikt och neurotiskt samhlle, och vart och ett av de orsakerna bidrar till de vriga. Dess rikedom innebr att ingen direkt kontakt sker med produktionens ursprung, vilket skapar en byrkrati. Som ett resultat avlas folk vilka inte kan existera utanfr civilisationen eller lerhyddor, skapandes uppsvllning och trghet. Sedan, eftersom samhllet r p nedgng och ingen vet varfr, brjar det neurotiska klagandet och den pinande sjlvunderskningen, vanligen slutandes vid en klagan ver symptomen, eftersom att agera r en Stor affr som krver att man lmnar ett bekvmt liv i civilisationen fr att sedan teruppfinna civilisation, ngot de hr mnniskorna aldrig skulle kunna gra. <p> S vi samlas runt borden och vrker i oss, eftersom det r det som samhllet erbjuder oss, och rika vnstermnniskor grter trar ver  Amerikanska indianer vars kultur de skulle ha eliminerat genom att tvinga p dem samma trkiga jobb som alla av oss tvingas att ta,  lyckade eller ej. Den passiva sidan av samhllet klagar om  folkmord , medan den burdusa och aggressiva sidan stoltserar med hur fantastiskt vrt kpcentersliknande land r. Bda undviker den mest uppenbara sanningen, nmligen att, precis som Inkaindianerna, Aztekerna, Mayaindianerna och de  Amerikanska indianerna fre oss, r vi p tillbakagng, och undvikandet av sanningen r ett av de mest tydliga symptomen. <p> Civilisationer kollapsar nr den del av befolkningen som kan skapa/leda/agera erstts av dem som aldrig skulle kunna existera i en civilisation, eller skulle existera bredvid ppna kloaker, utan att ngon annan hade skapat civilisationen innan dem. Till alla rasfanatikers frfran, inkluderar detta mnga orsaker, vilka strcker sig frn inavel (sker huvudsakligen i grupper om mindre n 100 mnniskor) till beblandning med utomstende till byrkrati, vilket skapar drar som inte kan gra annat n att flja reglementet till punkt och pricka, till rikedom utan utmaningar. Amerikas hjdpunkt kan mycket vl ha varit andra vrldskriget, eftersom hon d reste sig frn sin frsoffning, fr att mta en riktig fiende. Nr Vietnamkriget brjade, var redan dekadansen s omfattande att amerikanerna kollapsade nr de mtte till och med det minsta militra motstnd ( MISSLYCKANDE ). <p> Under tiden som varje civilisation gr tillbaka, erstter den observationer av verkligheten med observationer av dess eget vrdesystem och funktion, saker vi kan kalla  illusioner som knns bra eller  den populistiska mytologin . Idn om att vildar var nobla faller under den hr kategorin, precis som idn om att vi kan trna, utbilda och tvinga mnniskor att vara lika i tillflle och resultat. De hr grava frenklingarna existerar eftersom sanningen r sttande, oavsett om det handlar om det faktum att raserna inte r lika, eller att alla individer r lika (versttning: Att vara vit innebr inte att du automatiskt r bttre n alla andra), eller att byrkrater och akademier har en tendens att vara smsinta idioter som aldrig skulle klara sig en natt i skogen, ven om vi gjorde det ltt fr dem och gav de en machete och ett stycke flinta. <p> Indoeuroper, den grupp som innefattar bde kaukasier och frkaukasiska Europer, har varit bland de strsta och mest ambitisa civilisationsbyggarna, och historien visar att de drfr har lngst att falla. Rom kollapsade int; slutligen, anlnde ett par barbarer och sparkade in ytterdrren fr att visa vrlden att det hade dtt p insidan. Och vad ddade det? Vi kan rkna upp symptom: dekadens, alkoholism, inavel, rasblandning, feghet, dock, r dessa bara symptom och inte orsaker. Det som ddade Rom var dess sjlvreferens som en begrnsning fr uppfattningsfrmgan. De mnniskorna som bodde i Rom vid tiden fr dess fall var inte de samma som hade skapat det. De var de som inte kunde skapa det. De var de mnniskor som endast kunde relatera till samhllet sjlvt, och inte kunde frestlla sig att behva skapa ett utan en redan existerande civilisation. <p> Orsaken till den hr sjlvreferensen r rikedom utan ett ml. Nr man hugger ned skogen, besegrar fiender, pljer upp krar, etc., har man ett stndigt ml, nmligen att uppn civilisation. S fort som detta har uppntts, vergr fienden till att vara en inre sdan i form av sjlvbeltenhet och tillfredstllelse, folk saknar frmgan att hantera verkligheten utanfr de plagda vrdesystemen inom den givna civilisationen. Slunda fr du dumma regler ssom  dda icke vilket inte lter speciellt vettigt om man inte r fullstndigt beroende av ett juridiskt system fr att dda de avvikande fr en. Pltsligt blir det viktigare att inte rka stta sig med arbetskamraterna n att kunna verleva en natt i skogen p egen hand. <p> Det som hnder efter detta sker med hpnadsvckande snabbhet, med tanke p att historien normalt stt mts i millennier, inom ett par generationer intrffar rasfrsmrande, motsatsen till eugenik, eller att frambringa bttre mnniskor. De som lyckas r societetslejonen och smickrarna, medan de som leder, och drfr ofta brare av socialt icke nskvrda sanningar, degraderas och frambringas i mindre grad. The mnniskor, som tycker om byrkratiska jobb, vertar de andra. Rasfrsmrande intrffar frst inom en population, efter det infrlivas yttre populationer med den; utan att nedlta oss t rnnstensrasism, kan vi erknna att blanda tv populationer erstter dem med ett  genomsnitt av de bda, inte de  bsta egenskaperna hos bda, eftersom de har frdlat sig sjlva fr olika uppgifter (annars hade de varit samma population). <p> Det tar bara ett par generationer. De smsinta regelmnniskorna fr de stora husen och de vackra flickorna eftersom fr dem r allt liv utanfr ramen fr ett byrkratiskt jobb, avlgset frn naturen, omjligt att frestlla sig.. De som frsker att hvda sig sjlvstndigt, tnka kreativt och som skulle kunna skapa en civilisation behvs inte, och avlas drfr bort. De tenderar att bli konstnrer eller intellektuella, och klarar sig drfr en generation eller tv innan de inte lngre ser ngon anledning att f barn. Frfallet sprider sig, till en brjan i stderna, men slutligen verallt, medan de sociala undanflykterna som styr staden plggs allt fr att undvika socialt obekvma sanningar. S var fallet i Rom, i Tenochtitlan och i Chichen Itza. <p> Civilisationen r mer n bara teknologi, eller lrande. Det r frmgan att i viss grad existera i harmoni med naturen, samtidigt som man plgger samhllet en ordning, en ordning som ger det mer av ett krigiskt, ervrande och kreativt sinnelag. Nr detta uppns, uppstr teknologi och lrande naturligt. Nr det r frnvarande, erstter byrkrati teknologi och lrande. De som skapar civilisationen r dess stora hjltar, medan de som frsker att upprtthlla denna i dess sista dagar dess fiender, passivt frstr de genom att INTE skapa ngot, och detta utan att ta till aktiva destruktiva handlingar, s som man skulle kunna vnta sig frn, sg, en biblisk satan. Det sanna onda fr oss ddliga mnniskor tminstone, r att bli passiva och sjvrefererande. <p> Men se p oss nu. Vi har underbar teknologi, och vi har besegrad hela naturen. Vra fiender gmmer sig av rdsla fr vra krnvapen och vr vrldspolis. Vad skulle kunna g fel? Definitivt inget utanfr vrt samhlle, med det r det som r haken: vi letar inte efter fiender p insidan, och drfr, kommer vi att falla lika skert som Aztekerna eller romarna. Njut at din massproducerade middag. Njut av dina dysfunktionella, konfliktfyllda familjerelationer. Njut av att tolerera dina dysgeniska slktingar. Njut av ditt byrkratiska jobb. De hr r alla ting som blir ndvndiga i civilisationens sista dagar. <p> Fr den indoeuropeiska civilisationen ( vstvrlden ) krvdes det ett smutsigt och kraftfullt vapen fr att f den p kn. P samma stt som Aztekernas och Mayaindianernas slavfolk, vilka inte kunde skapa en civilisation p egen hand, knde sig  frtryckta och drfr strtade sina herrar, banades vgen fr deras samhllens undergng, ersatte populistiska revolutioner i Rom och Grekland civilisationsbyggarna med vad jag kallar fr  folkhopen : den grupp av mnniskor som r omjliga att skilja t p grund av deras avsaknad av distinkta egenskaper, deras passivitet och sjlvreferens, bde p en personlig och ocks social niv. Folkhopen existerar endast efter att en civilisation har grundats av andra. <p> Den populistiska revolten i det moderna vsterlandet r den samma som den som hjlpte Rom att g under: kristendomen och dess sekulra motsvarighet, liberalism (observera: detta inkluderar modern  konservatism , vilket i grunden r reaktionr liberalism). Folkhopen knner att civilisationsbyggarna har frtyckt den, och slunda gr de alla lika, s att de kan hmnas p alla ledare som hyser socialt obekvma sanningar och drfr tvingas att inte skaffa barn. Visst har vi skapat ett paradis, nu nr vi med samma utbildning/indoktrinering/mjlighet alla kan bli vad vi nu nskar! Oavsett hrstamning, begvning eller karaktr. <p> De knde p samma stt i Rom ocks. ntligen hade  upplysning och  framsteg kommit, och inte heller fanns det ngon diskriminering lngre mot de, som alla hade oddliga sjlar, pbjudet av Gud sjlv, i en vernaturlig verklighet skild frn vr, endast hade haft oturen att fdas in i fattigdom, dumhet eller lerhyddor och ppna kloaker. De var sjlar, mnniskor, trots allt. Detta r sprkbruket hos en civilisation p tillbakagng. Den separerar verkligheten till gudar och mnniskor, individer mot naturen, men inser inte det helas kontinuitet, vilken som en jmnt fungerande maskin, krver att civilisationsbyggarna stiger upp ver de vriga fr att civilisationen ska kunna existera. <p> Hoppas att du tycker om den dr kalkonen som fddes upp p ngon stor bondgrd, bemannad av analfabeter som tjnar 5 dollar i timmen. Kanske du tycker om de dr importerade potatisarna, mosade ihop med smr, filtrerade och bearbetade av en maskin, och alla de andra goda sakerna som endast krver samhllets bevis p krlek och sjlvreferens fr att kpa dem. Om du har tur, kan du till och med grta en aning ver  folkmordet av de  Amerikanska indianerna , som du ser som ett mer djupsinnigt och sant samhlle p alla vis, och vi (snyft) ddade dem bara. Nej, mina vnner, det som ddade dem r samma dd som vntar er. Och om den hr ynkedomen till samhlle r det enda som str emot det, d kan ondskan tillgodo se sig en riktig fest ocks! Det som r dende mste d, s att verkligheten terigen kan hvdas, och civilisationsbyggarna, om det nu terstr ngra, kan brja om p nytt igen. <p> Den hr tacksgelsedagen, lt dden festa! <p> <font size="1"> November 25, 2004 </font> <p> Our gratitude to "<a href="http://bbs.anus.com/ultimatebb.cgi?ubb=get_profile&u=00004258" target="_blank">Heimdallr</a>" for this translation. <p> <center> <hr width="33%"> </center> <p> </td> </tr> <tr> <td colspan="2"> <font size="1"> Copyright &copy; 1988-2005 <a href="/mock" title="mock Him productions">mock Him productions</a> </font> </td> </tr> </table> </body> </html>