<html> <head> <meta name="description" content=""> <meta name="keywords" content=""> <meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=iso-8859-1"> <title>Radikal traditionalism och nihilism</title> <link rel="stylesheet" href="/zine/local/anus_home.css"> <body bgcolor="black" text="white" link="firebrick" vlink="firebrick" alink="red"> <center> <table width="96%" border="0" cellspacing="0" cellpadding="0"> <tr> <td colspan="2"> </td> </tr> <tr> <td valign="top" style="width: 25%;background-color: #efe; color: black; border-right:1px solid gray; padding: 8px;"> <font size="+2"> <b><a href="/" title="ANUS home">Home</a></b> </font> </td> <td valign="top" style="width: 75%; background-color: white; color: black; padding: 8px; line-height:1.4;"> <!-- START ABUSE --> <b>Radikal traditionalism och nihilism</b> <p> En lektion som vi alla borde lra oss tidigt i livet r att om det du gr inte fungerar, ja d r det kanske dags att byta metod. Det hr betyder inte att vi vid frsta tecken p ett negativt resultat, ska ge upp och byta strategi, det betyder att du ska byta strategi om det du gr, under lng tid, misslyckas med att ge de nskade resultaten. En fyrkantig plugg passar i ett runt hl? Du kanske d mste frska att tnka utanfr den omedelbara uppgiften (att pressa en fyrkantig plugg i ett runt hl) och fokusera p den strre uppgiften (vilka pluggar ska i vilket hl?). Detta lter s simpelt och fundamentalt, likvl glms det bort av de flesta. <p> Inget tydligare exempel p detta finns n politiken. Vnsterextremister predikar och skriker offentligt, fr att sedan spendera mycket av sin privata tid p att klaga p att f r involverade, och att undra hur man nu ska frm folk att bli involverade. Miljaktivister r knda fr att vara sentimentala fyllon som brister i grt vid minsta tanke p de flesta inte bryr sig det minsta om miljn. Beviset fr detta antagande r bristen p engagemang frn huvuddelen av samhllet i deras kraftlsa och radikaliserade grupper. P samma stt gnar sig det som terstr av konservatismen, och det r banne mig inte mycket, sig t att vrida sina hnder och frfras ver det fullkomliga ointresse ungdomen har fr den konservativa agendan. <p> Ett annat tydligt exempel inom politiken r vit nationalism. Den  vita nationalist hopen samlar sig kring elden, deklarerar hgt sina dogmer, och vntar sedan p att folk ska ordna in sig i leden bakom dem fr det sista och storslagna raskriget. Och varfr r de fortfarande ensamma, vra modiga vita nationalister? Svaret r ganska enkelt, p samma stt som liberaler r de ett enfrgeparti, och medan de frstr sina dogmer vet de ej hur de ska tillmpa dessa. Resultatet r en radikaliserad och paranoid samling mnniskor utan en praktiskt plan, de kan inte ens ordna upp sina egna sinnen fr att sedan organisera sina politiska aktioner. (Det finns tre riktiga undantag: Overthrow.com, Vanguard New och LNSGP, detta utav tusentals vita nationalist/NS grupper.) <p> Enligt min mening, r det en patetisk situation att bde de som ska upprtthlla vra traditioner, och de som nskar att skydda miljn, r drabbade av samma mentala komma. Nr man ser p idealen hos vita nationalister och miljaktivister, ser man tydligt att de r de tv mest likartade ideologierna som finns dr ute idag. Bde r ute efter att skydda och bevara det som hotas av det moderna samhllets sjlviska agenda, och nskar att erstta denna inte med byrkrati, nej, utan ett vrdesystem, ett vrdesystem som vi alla delar, till skillnad mot de pluralistiska system dr den enda delade sikten r tron p pluralism. Bda de hr formerna av politik skulle med ltthet kunna rddas ifrn sitt totala misslyckande om de var villiga att erknna det de saknar. <p> Som jag skrev ovan, r det enkelt: man mste bara organisera en tydlig politisk plattform som inkluderar alla aspekter av det politiska systemet, och sedan organisera sin agenda s att man bidrar till samhllet samtidigt som man omformar det till ngot bttre. Detta innebr att man inte endast kan st fr en grn agenda, eller fr bevarandet av etnisk mngfald (av vilket vit nationalism endast r en del), istllet mste man finna en utfrlig vg till att gra om samhllet till ngot vettigare. En sdan metod r att infoga bde vit nationalism och miljaktivism in i det av tiden mest beprvade  statsskick som vi har, vilket bst kan beskrivas som traditionen eftersom det inte finns ngot annat ord fr det. Det r en stndpunkt som ligger bortom den moderna vrldsbilden, men eftersom den hr moderna stndpunkten bst kan summeras som att forcera i fyrkantiga pluggar i runda hl, kan vi se traditionen som en bredare sinnesstmning dr man kan identifiera och beakta vilken plugg som ska i vilket hl. <p> Traditionen refererar till de frhllanden, under vilka vra samhllen (i det hr fallet, indoeuropeiska, frfattaren r indoeurop) har existerat i rtusenden, och r en allomfattande stndpunkt. Det handlar inte bara om politik, filosofi, ekonomi eller religion, utan allt detta. Dess uppstndelse bestr av en uppmrksamhet i frhllande till mnsklighetens position, inte i en fysisk och ekonomisk ordning, utan i en kosmisk ordning, eller i de livets samband vi finner bde i naturen och i vrt medvetande. I filosofiska termer r traditionalismen en form av kosmisk idealism, vilket betyder att det r ett tankesystem dr frndringar i den yttre vrlden (att vinna en strid, skapa en id, komponera en symfoni) r av strre vikt n personligt vlbefinnande eller verlevnad, kosmisk idealism str i stark kontrast mot judisk moralism, vilket terfinns i kristendomen och liberalismen, i vilka personligt vlbefinnande och verlevnad r viktigare n allt annat (det enda undantaget frsts, nr man slss fr  rtten att leva enligt judisk moral, d helt pltsligt sjlvmord och hmnd hyllas som positiva dygder). <p> Radikal traditionalism r en syn p traditionen, med den moderna tiden i tanke. Den inser att, fr att kunna undfly den moderna krisen, mste vi frst undfly den moderna sinnesstmningen, detta r den radikala delen, vilket innebr en total avskiljning frn de vrden och frvntningar som den moderna vrlden har att erbjuda. Radikal, behver inte (ndvndigtvis) i det hr sammanhanget innebra extremistiska aktioner, istllet betyder det ett tnkande som ligger extremt lngt ifrn normen. Fr de flesta mnniskor, vilka lever i en modern tid, r traditionen inte ngot som frsts vid den frsta lsningen, eller fr den delen den andra, utan snarare ngon gng under de dagar som fljer efter dessa. Detta r den barrir som radikalismen r tnkt att g bortom. Som en naturligt fljd av detta, kan radikal traditionalism verka  radikal fr dem som lever i en modern tidslder, eftersom den ligger bortom det de r trnade fr att frst. <p> Den radikala traditionalismen r en bra lsning eftersom den, till skillnad frn andra politiska plattformar, vilka hoppas p att stadkomma ett par frndring fr att sedan tillknnage sin seger och g hem, erknner behovet av att brja tnka p helt nytt stt angende hur vi gr saker. Den skulle ta den moderna vrlden som en helhet, fr att sedan omskapa den till ngot mer vettigt, utan att verge vr teknologi (ven om den garanterat skulle begrnsa dess anvndning). Vidare kommer inte radikal traditionalism inte heller att begrnsa sig till rasen, ven om rasen r en oskiljbar del av ideologin. Den begrnsar sig inte heller till miljaktivism, ven om engagemang fr och vrd av vr milj r en essentiell del av den radikala traditionalismen. Det r en holistisk filosofi, i det att den riktar sig till alla mnskliga bemdanden, och gr detta inte frn individens perspektiv, eller kollektivets, utan frn det helas perspektiv. Den placerar in mnskliga individer, kollektiv, till och med vr planet i en strre kosmisk ordning. <p> Den hr kosmiska ordningen baseras, till skillnad frn mnsklighetens dito, p redan existerande samband, vilka terfinns i naturen. Den r inte godtycklig, som kommunismen, inte heller enkelsprig, som kapitalismen eller alla andra tillstnd baserade p ekonomisk tvlan. Den har inte heller sitt ursprung i tron p jagets herravlde ver naturen, inte heller stter den mnniskan mot den naturliga vrlden. Och, till skillnad frn vit nationalism, r dess syn p rasen flexibel, radikala traditionalister anser att raserna borde bevaras, eftersom skillnaderna emellan dem r ett utryck fr en kosmisk ordning, kallad  karma av vissa, vilket r en andlig approximation av det som vi kallar fr evolutionen. Till skillnad frn de moderna mnniskorna, ser traditionalister evolutionen som en vg som kan g t tv hll, man kan utvecklas mot ngot hgre, eller frfalla till ngot mer grundlggande och mindre nobelt. Naturligtvis ser de den moderna tiden som ett exempel p det senare, och majoriteten av alla trovrdiga bevis ger dem rtt. <p> Dock har den radikala traditionalismen i slutndan, trots sitt fokus p kosmiska ideal, ett stort frsprng ver moderniteten eftersom den fokuserar p verkligheten. Inte bara den fysiska verkligheten, vilket innebr berrbara ting framfr oss, utan hur den fysiska verkligheten och vrt universum faktiskt fungerar. Den erstter inte kunskap med flummig  ideologi , och den frlorar sig inte p sidospr genom att slss fr likhet bland folk med olikartad frmga. Moderna tankesystem har en tendens att ta sig till uttryck som  Vi borde gra (aktion) eftersom (ideal) , men i traditionen, r livet sjlvt idealt, och det som borde gras r det som r effektivt med tanke p hur livets ordning sjlv fungerar. <p> I detta r radikal traditionalism likt en form av nihilism. Eftersom ordet nihilism har olika innebrd fr olika personer, r det viktigt att definiera den hr typen av nihilism som en skdning och ett hjlpmedel fr uppfattningsfrmgan, inte som en slutsats eller ett ideal. De som upprtt hller tron p inget som ett ideal, och en vrdering av livet sjlvt, refereras troligen bttre till som  fatalister eftersom de inte tror att ngot vrde kan finnas, och drfr tror att deras val r irrelevanta (en snyggare stt att utrycka  att ge upp ). skdningsnihilister tror att nihilismen r en metod fr att gra sig av med illusionen, och se p verkligheten sjlv, frn vilken vi r skiljda frn av vra brister i (a) vr uppfattningsfrmga och (b) felen i vr tolkning av den yttre verkligheten. Dr slutsatsnihilisterna tar upp nihilismen som ett medel fr att gra slut p all vidare analys av deras existens, anvnder skdningsnihilister det som en metod fr att se djupare in i vr existens. <p> Den hr typen av nihilism kan utryckas p fljande stt. Efter att ha vaknat upp, insg jag att inget hade ngot inneboende vrde frutom dess frekomst som en del av verkligheten i sig, s som en stol r anvndbar fr att sitta p, eller mat gr att ta, eftersom tandet frlnger livet, och slunda ven uppfattningsfrmgan. ven om jag var frestad att stanna i det hr tillstndet, befriat frn vrden, insg jag att sjlva akten i att uppehlla ett tillstnd utan vrden i sig var ett vrde, drfr kan inte ett tillstnd utan vrden hlla i lngden. Av den hr anledningen frkastade jag, istllet fr verkligheten, de vrden som ligger utanfr verkligheten, och frsker nu att se ting endast som det de faktiskt r. Detta r en erfaren persons skdningsnihilism. <p> Fatalism, eller slutsatsnihilism, r endast till fr livets misslyckanden. Folk som inte kan komma till rtta med livet, och som har misslyckats med att finna en plats i det, finner, bildligt talat, en fristad genom att hvda att det inte var vettigt till att brja med, och att de drfr inte kan vntas att delta i det, som om ngon slags kosmisk frlder vakade ver dem, frskandes att tvinga dem in i det. Folk med det hr tnkesttet r helt klart frlorade, eftersom de inte har insett att deras liv r deras egna och existerar utan behov av tolkningar, och vidare, har de frlorat frmgan att se den vrld som ligger bortom deras egen futtiga existens. Alla av dem kanske inte r dumma, de flesta r bara missledda, och unga, och utan tro p sig sjlva, om de nu inte r helt otillrckliga. De som inte har vxt ifrn sin fatalism nr de nrmar sig trettio, r troligen intellektuellt efterblivna. <p> Nr vi betraktar nihilismen och den radikala traditionalismen, slr det oss att bda r vgar till att negera den moderna vrldens vrden, fr att sedan terg till en kosmisk ordning baserad p verklighetens faktiska funktion. Det finns ingen moral heller, som placerar individen p ett hgre plan n en nobel uppgift, i ngondera, snarare r det motsatta sant, eftersom en nihilist frstr att moralen inte r en ingende del av verkligheten sjlv och i grunden nskedrmmar hos dem som fruktar sig bli utsatta fr vld. Den radikala traditionalismen lgger, precis som nihilismen, tyngdpunkten vid att tysta den inre dialogen ver hur man ska vrdera livet, fr att ta livet som det r, tingen r helt enkelt endast det de r. <p> De hr stten att tnka r lngt mer avancerade n vad de flesta tror i den hr moderna tiden. De flesta av modernitetens byxkldda apor har blivit lrda att, tack vare teknologi och moral, r vi sakta p vg ut ur en mrk tidslder, och p vg mot ett utopiskt tillstnd. Den hr typen av vrldsbild kallas fr en progressiv sdan, eftersom den tror p att en serie  framsteg kommer att leda oss frn ett dligt tillstnd till ett bra tillstnd. Radikal traditionalism och nihilism kastar alla sdana bekymmer t sidan genom att erknna att livets grundlggande villkor och dimensioner alltid kommer att vara som de har varit, och att inga nya val utanfr teknologins referensram har presenterats fr oss. Utveckla dig och stig uppt, eller g tillbaka. Allt detta r faktorer inom verkligheten, oavsett vilka moraliska urskter eller siffror i kalkylblad vi nu skapar fr att ge std t vra egna nskeml om hur verkligheten  borde vara. <p> De hr typerna av tankesystem, r de som kommer att dominera i framtiden, Mnskligheten har varit ute p en tusenrig resa bort frn verkligheten, frst i form av en massornas revolt, sedan i form av religisa villfarelser och judisk-kristenhet, och slutligen i form av vrt ekonomiska system, fri fretagsamhet, frorter och rikedom med sitt ursprung i fossila brnslen. Dock, karakteristiskt nog, gav oss detta villfarelsernas system oss ocks ett par rejla misstag, och slutresultatet har blivit bortslsandet av vra fossila brnslen och fortsatt degeneration av vra samhllen Drfr tergr vi, nr illusionen nu ger vika, till sunt frnuft. Om vi vill att det sunda frnuftet ska segra, krvs det holistiska ideologier s som den radikala traditionalismen och nihilismen fr att terta den plats som enfrgeideologier som vit nationalism och miljaktivismen har tagit, d det endast leder till splitting ibland oss. <p> <font size="1"> June 1, 2005 </font> <p> Our gratitude to "<a href="http://bbs.anus.com/ultimatebb.cgi?ubb=get_profile&u=00004258" target="_blank">Heimdallr</a>" for this translation. <p> <center> <hr width="33%"> </center> <p> </td> </tr> <tr> <td colspan="2"> <font size="1"> Copyright &copy; 1988-2005 <a href="/mock" title="mock Him productions">mock Him productions</a> </font> </td> </tr> </table> </body> </html>