<html> <head> <meta name="description" content=""> <meta name="keywords" content=""> <meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=iso-8859-1"> <title>Nihilismen</title> <link rel="stylesheet" href="/zine/local/anus_home.css"> <body bgcolor="black" text="white" link="firebrick" vlink="firebrick" alink="red"> <center> <table width="96%" border="0" cellspacing="0" cellpadding="0"> <tr> <td colspan="2"> </td> </tr> <tr> <td valign="top" style="width: 25%;background-color: #efe; color: black; border-right:1px solid gray; padding: 8px;"> <font size="+2"> <b><a href="/" title="ANUS home">Home</a></b> </font> </td> <td valign="top" style="width: 75%; background-color: white; color: black; padding: 8px; line-height:1.4;"> <!-- START ABUSE --> <b>Nihilismen</b> <p> Mycket har skrivits om nihilismen, huvudsakligen eftersom man fr det hgsta goda, ocks behver en motsats, och det r tron p intet, att inget r vrt att strva efter, att inget kan ha ngon mening, att individen och vrlden tillsammans r intet Jag refererar till detta som fatalism om man tror p s lite, inte ens p det behagliga i att leva, den enklaste av alla former av gldje, ja d r dden en gva och en befrielse. Om ditt de r s hemskt, omfamna det, och d vl. Kanske kan du rycka upp dig s pass mycket s att du kan spnna p dig en bomb och, springandes in i ngon slags kommersiell orgie som till exempel ett kpcenter under julhandeln, och sprnga dig sjlv i luften, befriandes andra frn en mer svrberrbar form av fatalism ibland oss. <p> Nihilism r, i min mening, frntagandet av allt vrde hos ting utom det som jag kommer att kalla det inneboende, senarelggandes definition av den termen. Nr folk klagar p Satan, eller kriget mot terrorismen, eller det stora strvandet efter jmlikhet, kan du se dessa i gonen och sga:  De hr har inget vrde utver det som vi plgger dem. P samma stt kan du avfrda alla folks angelgenheter, som nr de berttar om hur viktigt det r att se den senaste filmen, att g till den exklusiva festen, eller att ga en frck bil. Nihilismen str fr borttagandet av allt utom det inneboende. <p> Det r en ingngsfilosofi, som jag ser det, vilket betyder att det r den frsta etappen p vgen mot lrandet. Till skillnad frn de filosofier som r baserade p hngivenhet, ssom kristendomen, dr alla som kommer och reciterar en ed anses ha tillgodogjort sig visdomen, ansluter sig de av livets filosofier, som r mer n charader, till en esoterisk syn. Det esoteriska synsttet sger att visdom kommer till dem som sker den, och i varierande grad, det finns ingen magisk trskel att ta sig ver, som d man har tagit sig ver denna, tillter en att rita ett heligt tecken i pannan och sedan ses som kunnig. Nej, obegrnsat lrande, och obegrnsade potentiella fallgropar vntar. Nr man ansluter sig till nihilismen, har man tagit det frsta steget av den hr initiationen, genom att skala bort alla vrden som har plagts frn utsidan, inklusive av andra mnniskor. Hri brjar upptckterna. <p> De flesta filosofier av idag innesluter antingen ngon absolut, universell visdom som  Den Enda Sanna Vgen till rttfrdighet och makt, eller gr de facto samma sak med individen, hvdandes att  verkligheten r det du vill att den ska vara . De hr r inte filosofier s mycket som extrema stt att betrakta den frga som har ekat genom evigheten,  Vad r verkligt/sant/meningsfullt ? Nihilism erbjuder en vg ut ur den hr paradoxen genom att hvda livet sjlvt som svar p livets frga:  vad r meningsfullt? blir till  livet r meningsfullt , och lter oss inse att livet r en pgende process som inte kan kvantifieras i ngot till en doktrin hngivet svar, eller ens till ett finit teknologiskt svar som  pengar . Att ha ett bra liv r att ha sknhet, sanning och mening. <p> Men hur definierar man ett bra liv? Om vi letar efter absoluta definitioner, s som det mest bekvma levernet, eller mest makt, eller mest pengar eller popularitet, finner vi externt definierade saker som inte har mycket med tillfredsstllelse att gra, frutom materiella nskningar. Det r vettigare att blicka tillbaka till antikens folk och sga att ett gott liv r dets uppfyllelse, eller att ta upp sin plats i det inneboende. Nihilismen tar bort knslan av ett gott liv som ngot som kan skapas utanfr individen, men erknner ocks individens skrplighet, ingen av oss kommer alltid att se  sanningen i betydelsen av vad som r korrekt givet den yttre vrlden omkring oss. <p> Att sga detta behver inte betyda att man ger ngon slags ytlig  objektivism , i stil med Alissa Rosenbaums dito ( Ayn Rand ), fr vilken materialism blev ett filosofiskt objekt i den tradition som hon vxte upp i, nmligen judendomen, vilken trots dess dualistiska troskaraktr inte ser ngot med vernaturligt eller ideellt vrde utver materiell bekvmlighet; makt, rikedom och status i gemenskapen. De hr  objektivismiska filosofierna blir en parodi av sig sjlva, eftersom de har bytt ut meningen med livet med livets medel, och drfr egentligen hoppat ver livets frga. Nihilismens objektivism str nrmre den man finner hos vetenskapen eller de urldriga religisa traditionerna i Vedaskrifterna: vi lever alla i ett och samma begrnsade utrymme, vilket styrs av konsekventa regler, och pverkar oss sedan p ett frutsgbart stt, oavsett om vi kan uppfatta det eller inte. <p> Ett annat stt att utrycka detta r att nr tv personer kastar boll, kommer bollen att flja en objektiv vg genom luften efter att den har kastats, oavsett om mottagaren inte har hnderna p rtt plats fr att fnga den. Om kastaren missbedmer sitt kast, kommer bollen att landa lngt frn mottagaren, men detta kan ocks kompenseras av mottagaren, som sett bollen rra sig i en bana, och drfr fngar den. Rrelsen genom den yttre verkligheten r  objektiv , medan kastarens och mottagarens tankar och intryck r  subjektiva , och de hr bda utrycker inte alltid samma saker, att kasta boll r drfr en rolig metod fr att kalibrera ens inre knsla fr verkligheten med den yttre verkligheten, vilken fungerar i stort p samma stt som en maskin, frutsgbart och i enlighet med dess struktur och mekanismer. <p> Marcus Aurelius gav oss en pusselbit. <p> <center> <div style="border:1px solid black; width: 90%; text-align: left; padding: 14px; color:#006600; background-color:#EEFFEE; line-height:1.4;"> Visst r det en utmrkt plan att, nr du sitter framfr delikatesser och utvald mat, att inskrpa den fantasi att det hr r en fisks dda kropp, att det dr r en fgel eller gris dda kropp, och ter att de Fallneriska vinet r druvjuice, och att den dr lila rocken r ett lamms pls doppat i skaldjursblod, och att nr det gller sex, r det endast r ntning av inlvor och ett krampartat utdrivande av fga mer en slem. Visst r dessa utmrkta fantasier, gendes till hjrtat av riktiga fakta fr att penetrera dem s att man ser de som de ting de faktiskt r. Ni borde anamma den hr vanan i hela ert liv, och dr saker gr ett intryck, vilket r vldigt plausibelt, avtcka deras nakenhet, se in i deras billighet, riva bort de yrken ver vilka de skryter. <p> - Marcus Aurelius, Meditations, VI, 13 </div> </center> <p> Att hlla sig kvar vid livets materiella aspekter r att vara besatt av meningens symboler, och inte meningen sjlv. Nr man kastar boll, r det viktiga inte bollens kvalitet eller knslan av att se den vina frbi, utan frmgan att matcha handen med bollen, och slunda ihopkoppla kastarens rrelse med mottagarens. En nihilist, insatt i vrdet av inga vrden, inser slunda att medan varken objektet eller subjektet r verlgset, har det ett vrde i det inneboende att fra de tv samman, eftersom det gr individen starkare i dennas strvan att interagera med den  yttersta verkligheten , eller den fysiska och verkliga vrld som vi alla delar. P samma stt, r det ett frnuftets fel att g fr lngt i symboliken, och skapa en  dubbel vrld, i vilken symbolen r viktigare n livets mening sjlvt, antingen genom att enbart hlla sig fast i det fysiska, eller endast i det symboliska (dessa korresponderar ungefrligt med judendom och kristendom, i nmnd ordning). <p> Dock r majoriteten ofrmgen att frst den hr typen av tnkande, vilket frklarar de horder av mnniskor som kritiserar den hr sidan fr att vara nihilistisk, och p samma gng vga tro p ngot annat n fatalism. De mest utbildade av den hr typen r de som fljer Russel och Wittgenstein, och r offer fr det mest avancerade bedrgeriet i filosofins historia. Efter att de har ftt hra att sprket r brckligt, och drfr osanning, anmodas de att satsa sin tro till fullo i subjektivism, och med hjlp av detta, sedan uppn objektiva bevis fr sanningshalten i  icke sanning . Zenfilosofi erbjuder oss en mer vlvillig vg till den hr insikten, en som r vis nog att inte utrycka sig via sprket, utan istllet litar till den rena erfarenheten, och ibland, en Zenmstares rfil, fr att frstrka tron p att verkligheten i sig faktisk r verklig, <p> Nihilism r en port till att uppskatta det inneboende. Varandes tnkande maskiner, isolerade inom oss sjlva, isoleras vi stndigt frn livets verklighet, och vrt vanligaste fel r att antingen att som mottagaren frvnta oss bollen vid fel plats, eller att som kastaren, frblindade av solen, kasta bollen till fel plats. Det r inte att se det endimensionellt, eller att moralisera, att hvda att den plats dr bollen frvntades landa, var felaktig i bda fallen, mnniskorna involverade har bokstavligen lurats att stta sin tillit till deras egen uppfattning av verkligheten, istllet fr den yttre verkligheten, vilken r den kraft som r ansvarig fr tid och rum, och faktiskt, alla andra naturliga tendenser som mjliggr det att kasta boll. Detta r det inneboendes grund. <p> Livet r sjlvt omjligt att definiera, frutom d vi begrnsar definitionens parametrar i vldig hg grad. Existens r kanske en bttre term, men slutligen beror ven existensen p naturlagar och att  verkligheten skapas frst, p en lgre niv n till med det materiella: att naturlagar existerar s att materia ens r frestllbart, eller att denna regelbundenhet och logik ens existerar, fregr materiens varande. Det som Aurelius ger sitt std till ovan, r inte en acceptans av existensens natur, utan en realisation av att mening inte existerar frutom i vra sinnen, att det r en abstraktion baserad p de inneboende, vilket inkluderar livet sjlvt. <p> Ett annat stt att utrycka detta r att sga att vi finner livet gott nr vi uppfattar att livet har en mening, vilket r d vi lever livet vl, eller r  goda till att brja med. Det r en gigantisk rundgng, om man nrmar sig detta sekventiellt, men frn ett naturligt perspektiv fungerar det. Vr omgivning ger oss vr existens, och vi antingen anpassar oss till detta, eller driver bort och in i vra egna fantasivrldar, och dr vi anpassar oss efter det, fr vi lycka av att ha anpassar vra nskningar efter dess tendenser, i stort p samma stt som att fnga bollen kastad av en annan varelse med uppfattningsfrmga och transporterad genom tid och rum till vra hnder. Detta r det inneboendes natur, och inget r lgre eller hgre n detta. <p> Fr att n det hr stadiet, mste man dock frst genomg nihilismens reningsrit, genom vilken all  mening , som berttas fr oss av andra, eller som  verkar fr oss genom det materiella, tas bort. Sex r inte det som ger livet mening, det r relationen mellan de bda som gr det, eftersom njutning r vergende och ej i sig kan hlla borta smrta (faktiskt, vilket varje tnkande pundare kan bertta fr dig, frlorar till och med den absoluta lyckan av att vara hg sin lyster med tiden, d dagordningen aldrig ndrar sig). Som en motvikt till detta gller dock ocks att symboliken, krleken, renheten eller kyskheten ej heller det r vad som r verkligt, det r en delad uppfattning av det inneboende, och inte det inneboende i sig. Endast det inneboende har betydelse, och var och en av oss kan se det i varierande hg grad beroende p vr frmga. <p> Vidare definitioner av det inneboende kan finnas genom att g bortom livets  sinne/kropp dualism, de flesta vljer att ta till sig och hylla antingen sinnet, och de abstraktioner vi anser vara verkliga ssom  gott och  ont , eller kroppen, och livets materiella bekvmligheter som det hgsta vrdet. Dock r det vettigare att undvika en mekanistisk infallsvinkel till en analys av livet, och erknna att det inneboendes vrde ligger i  vrde till det hela och som del av det hela , vi kan inte separera oss frn det hela, ej heller se det som ngot frn oss fristende. Det skapade oss och frsg oss med allt det vi vet, och ven i nihilismen erknner man ett vederlggande av fatalismen. Vi r dess verktyg, och vad vi gr ndrar framtidens frlopp, i varierande grad beroende p vra frmgor. <p> Slunda kommer vi till nihilismens mest omtvistade insikt, nej minna vnner, vi r inte  lika , varken i en kosmologisk mening, eller i frmga. Ngra r smartare, andra starkare, andra har bttre karaktr, och att inse detta r att kasta av sig den stora sociala illusion som blockerar nihilismen. Den skaran av mnniskor som inte kan uppfatta det inneboende, eller som p grund av deras odifferentierade position i det, frnekar det, vill f oss att tnka i termer som jmlikhet, s att vi kan alla ta del av och hnge oss t  sanningen dr att repetera ett par enkla ord upphjer oss alla till den heliga kunskapen. Naturen r verklig, och i denna fds mnga, f verlever. Detta r en idiotsker metod fr att producera bttre versioner av organismen fr varje generation, vilket innebr att fr dem som lever i framtiden, kommer livet att vara bttre n i det frgngna. <p> Nihilismen r en port, och det vore inte klokt att frska summera den i en liten uppsats som man kan lsa p ntet under lunchen, tveklst innan man ska terg till s stimulerande uppgifter som att snda fax, reparera bilar, frbereda tal eller stda toaletter. Filosofin r, fr dem som bryr sig om exakthet och korrekthet, en esoterisk uppgift, och avtcks sakta med hjlp av erfarenheten, och varje frsk att kringg detta r hngivenhetsbaserad egalitarianism, och drfr en illusion. Men fr de fr vilka livets vanliga  mening r formls och askgr, ges i denna uppsats en inbjudan att vandra genom nihilismens port, tro p inget, s att du kan finna det som har verklig mening. <p> <font size="1"> June 1, 2005 </font> <p> Our gratitude to "<a href="http://bbs.anus.com/ultimatebb.cgi?ubb=get_profile&u=00004258" target="_blank">Heimdallr</a>" for this translation. <p> <center> <hr width="33%"> </center> <p> </td> </tr> <tr> <td colspan="2"> <font size="1"> Copyright &copy; 1988-2005 <a href="/mock" title="mock Him productions">mock Him productions</a> </font> </td> </tr> </table> </body> </html>