<html> <head> <meta name="description" content=""> <meta name="keywords" content=""> <meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=iso-8859-1"> <title>Det ogripbara</title> <link rel="stylesheet" href="/zine/local/anus_home.css"> <body bgcolor="black" text="white" link="firebrick" vlink="firebrick" alink="red"> <center> <table width="96%" border="0" cellspacing="0" cellpadding="0"> <tr> <td colspan="2"> </td> </tr> <tr> <td valign="top" style="width: 25%;background-color: #efe; color: black; border-right:1px solid gray; padding: 8px;"> <font size="+2"> <b><a href="/" title="ANUS home">Home</a></b> </font> </td> <td valign="top" style="width: 75%; background-color: white; color: black; padding: 8px; line-height:1.4;"> <!-- START ABUSE --> <b>Det ogripbara</b> <p> Vi r nog alla trtta p den gamla klyschan. Ngon gammal person, med ett slitet utseende, muttrar:  Det blir bara vrre och vrre, r efter r. Automatiskt ignorerar vi den hr personen, i stort p samma stt som vi kastar ifrn oss varje form av aktivism som versvmmas av idioter. Men hur skulle det vara om de hr personerna, trots att de faktiskt agerar klichartat, faktiskt skulle ha rtt? Tnk om alla de som har muttrat fram samma klyscha den senaste tiden, ocks har rtt? r det mjligt att deras muttrande inte r ett resultat av en sliten klyscha, utan av att den officiella historieskrivningen, vilket det gr emot, r en illusion? <p> Den officiella historieskrivningen sger att, tack vare progressivt tnkande, r mnskligheten nu p vg ut ur de mrka tidsldrarna, och in i en ny och djupsinnig teknologisk era. Vi har mer rttigheter och friheter och ngonsin tidigare, sex idkas fre ktenskapet, droger r lagliga i en del omrden, det finns inga restriktioner baserade p klass, ras eller kn, och en mngfald av arbeten att vlja mellan. Dock r de som har levt lnge nog fr att ha sett det som vrt paradis nu erstter, inte s skra p att de gillar det nya sttet att gra saker p. Fr att utrycka det enkelt har vra nya friheter haft ett pris, och nr nu notan kommer, brjar mnga av oss att undra om vi faktiskt bryr oss om de hr friheterna. <p> Lt oss se p det p det hr viset: fr 99 procent av oss, r alla de hr nya  friheterna fullkomligt irrelevanta. Vi drivs inte i s hg grad av sex, verdrivet intagande av mat eller drogmissbruk, att det har ngon betydelse ifall de hr sakerna r lagliga. I de f fall d de nu skulle kunna vara ndvndiga, kan vi frska nd och komma undan med det, eftersom det inte r ngot hot d en liten och kompetent del av befolkningen gr sdana saker. Det r nr en strre och mindre kompetent del av befolkningen brjar med detta, som det hela blir ett problem. Vi behver inte  friheter fr en sdan vrldsordning, vi behver frihet frn en regering som stndigt frsker att ta hand om oss  fr vrt eget bsta . <p> Om vi ser p historien som de tioriga trendcyklar som nyhetsunderhllningsmedia begagnar, ser vi hur  utvecklingen har gjort saker och ting bttre. Nufrtiden hamnar man inte i fngelse lika lnge om man rker hasch, eller kanske inte alls. Nufrtiden kan homosexuella gifta sig infr miljoner skdare. Nufrtiden r det lttare att kpa statliga dokument med ett kreditkort. Och s vidare och s vidare& Men precis som alla andra lyckade bedrgerier, fungerar ocks detta genom att distrahera oss och f oss at fokusera p obetydliga detaljer, istllet fr helhetsbilden. Sdan r  friheten . Skulle ni behva frihet om det inte sgs som OK att ha en vansinnig statsmakt, vilken frsker att plgga oss dess vilja? <p> Lt oss vrida tillbaka klockan en minut eller tv. Den strsta klyftan ngonsin i den moderna vrlden, det kalla kriget, verbryggades till sist ngonstans runt 1991 d stblocket kollapsade. D, var det ett helt nytt spel som skulle ta sin brjan, fast det snarare var fga mer n en ny variant av det tidigare, fr den som ser historien som en helhet (och inte en serie med politiska hndelser). Sedan dess, tror vi, har vi ntligen varit p rtt vg. Alla de fula typerna, Stalin, Hitler, r ur vgen nu, eftersom ingen egentligen luras att tro att Hussein, oavsett hur  ond han nu var, har samma betydelse som en Stalin eller Hitler. Enligt det hr resonemanget borde det allts bara vara att ro skutan i hamn. <p> Trots allt har vr teknologi aldrig varit bttre. Vra friheter har aldrig varit s omfattande. Vi sammankopplade hela vrlden via Internet, och tmjde till sist de vrsta av vra epidemier. En ny vg av raslig frsoning har brett ut sig ver Europa och Amerika. nd finns det ett antal mindre lovande tecken. Till att brja med, r alla de problem, vilka de hr reformerna r tnkta att lsa, fortfarande nrvarande, om nu inte p vg att bli starkare. <p> <li>Regeringarna r p vg att bli allt mer inkrktande, och krver allt mer information ifrn oss. Fr att undvika att framst som fullkomliga fascister, lter de ofta industrin gra arbetet r dem. I USA, behver du i praktiken ett kreditkortsnummer, och ett  personnummer fr att f tillgng till tjnster. Du r med i registret nu, stnos. Fler saker r illegala att sga nu n i Joe McCarthys era. Det finns mer skerhetstjnster och polisira specialstyrkor som bevakar medborgare p basis av deras sikter. Detta r  frihet . <p> <li>Raslig frsoning har inte stoppat det etniska vldet, istllet verkar det ha frsmrat situationen. Medan  minoriteter har getts rstrtt och frigetts, vilka egentligen utgr majoriteten i vrlden, har getts miljarder i std, terstr problemen, och medan vi skyller dessa p ingrodd rasism, alienerar vi i praktiken alla etniska grupper ifrn varandra. Detta kommer inte att sluta innan ett raskrig, men ingen bryr sig om att tala om detta i vrt politiska system, image r viktigare n handling. <p> <li>Internet har visat sig vara en stor besvikelse. Efter all upphaussning, med tal om nya inkomster och en ny klla att sa guld ur, visade det sig att Internet i stort r som telefonen, en vital del av marknaden som skapade ett par specialiserade branscher, men inte mer. n vrre r att denna en gng s prisade informationsklla har sinat, eftersom idag varje idiot, hund och mentalt efterbliven person publicerar felaktiga och partiska trossatser fr att vertyga de som gnar sig t skande efter information. <p> <li>Vra epidemier r endast hllna i skack fr tillfllet. I takt med att vi frstr naturen p alla stt, kommer de virus som har legat i dvala i vra skogar i ratal, ut och muterar. Vi har inte sett ngot imponerande n, men vnta tills dessa angriper under en period av ekonomisk tillbakagng, nr budgeten fr hygien och preventiv medicin har skurits ned. <p> <li>Den mnskliga befolkningen har kat s okontrollerat mycket, att den idag behver konsumera mer n vad den producerar, och drfr befinner sig i ett stndigt konflikttillstnd, en kamp om de resurser den har. n mer destruktivt r att i de hr konflikterna segrar de som r flest i antal, historiskt sett de med minst investering i respektive individ, drmed de med minst frdighet och intellekt. <p> Kanske de dr gamla gubbarna som klagar p att de blir vrre och vrre fr varje r har rtt? Gillar verkligen folk att leva p det hr viset? I Amerika har respekten fr kunderna minskat i s hg grad att fretag rutinmssigt gr saker fel, vetandes att f kunder har tid med att ta sig igenom deras ej funktionsdugliga  problemlsningsprocess . Varje produkt r ett lurendrejeri, med sinnrikt uttnkta juridiska fraser, vilka ska skydda fretaget frn kunden. Men har vi inte valet att vlja att kpa en annan produkt? Hr segrar ter massorna, vad n de vljer att kpa kvver allt annat, s det r bst att du tycker om det, och kper det, om du inte ska behva gna resten av ditt liv t att kompensera. <p> De flesta mnniskor tycks g till sina jobb eftersom de fruktar fattigdomen. Det finns massor med mnniskor som tycker om vad de gr, det vill sga den grundlggande processen, men hur mnga tycker faktiskt om sina jobb? Idn om ett  arbete motsvarar inte idn om ett  yrke ; ett arbete innebr att man arbetar t ngon annan, enligt de gllande politiska reglerna. Och de hr r dehumaniserande, om ngon tar anstt, har den person som orsakade detta automatiskt fel. Detta eliminerar de starka. Jag talar inte om rasen hr, eller andra  frihetsrelaterade frgor, folk gr helt enkelt till angrepp mot de som inte anpassar sig efter normen. <p> Vi har fler vgar, vilket betyder att mer tid gr t till att vnta i trafiken. Mer tjnster krvs, inklusive Internet, vilket innebr att vi msta gna mer tid t att kmpa om rkningar och kfta med kundtjnstsrepresentanter. Mer folk, vilket innebr mer vntande och mindre personlig service. Mer raser, vilket innebr nnu mindre enighet om vilka vra kulturella vrden r, eftersom vi inte har ngon dominerande kultur. Allt detta har pgtt fr en tid, ven innan 1991, men nu, i det tidiga tvtusentalet, ser vi slutligen konsekvenserna. <p> Idag r det en pina att leva i Amerika eller Europa. <p> Bortom det direkt gripbara, inklusive friheten att bli tvingad in i fattigdomen om du nu rkar stta ngon, eller friheten att ka i timmar, eller friheten att bli lurad eftersom du inte har tid att avvara fr att noggrant jmfra varor, tjnster och kontrakt, finns det ogripbara. Mer n ngot annat, verkar det fr mig som om det r detta vra muttrade ldre talar om, frlusten av en viss knsla som hll allting samman. I det frgngna, var vi ett samhlle, med liknande bakgrund och likartade ml. Vad r vi nu? Mat fr fretag ena sidan mat fr varje fattig/dyfunktionell grupp andra sidan? <p> Det r det ogripbara vi saknar mest. Fr mnga i Europa, r det den saknade knslan av en lnk till ett gemensamt ursprung och ett gemensamt ml. Fr mnga i Amerika r det den frlorade knslan av gemenskap, dr vi tillsammans arbetade fr att frtjna vrt uppehlle i vra sm gemenskaper. Mer n hlften av oss lever idag i stder, och det r inte tal om ngot hankade minsann. Man ska ha ett jobb och ett kreditkort, och sedan g till det hr jobbet och inte frska tnka p hur otrevlig vr dagliga existens r, med dess prutande, kpande, alienering och stndiga fruktan fr att stta andra. <p> Nr vi vidgar vr syn p historien fr att inte bara glla det hr decenniet, str detta klart. Vi ser hur fr tusen r sedan en populistisk revolt startades, vilket skapade den hr kulturen av att ta anstt eller ej, vilket ledde till seger fr de massor utan ngra frmgor, ver dem som var smarta nog att rdda oss ur den hr soppan. Vra ldres muttranden har pgtt i ett rtusende eller mer, eftersom de noterade hur det fr varje generation, sakta smyger sig p oss, gmt bakom  frihet och  rttigheter en slags likriktning, vilken ger de dysfunktionella rtten att ge sig p de som skulle kunna fatta de svra beslut som krvs fr att vi ska f ha ett hlsosamt samhlle. <p> Det brukade vara s att man kunde fatta svra beslut. Ngra levde, andra dog, individer rkade ut fr tragedier och lidande, men det glmdes bort d mnniskor i stort hade det bttre inom civilisationen. Nu frekommer inget sdant. Du kan inte besluta att vissa ska d och andra leva, om det inte baseras p opersonliga och  objektiva data s som hur mycket pengar de r villiga att tjna, annars skulle ngon kunna ta anstt. Slunda kollapsar vr civilisation frn insidan. Det kan inte bli enklare n s hr, s jag sger det igen: vi har frlorat frmgan att fatta beslut. Vr dyrkan av individen verordnas det gemensammas bsta, och slunda fattar vi inga beslut. Och slunda ruttnar vi ifrn insidan. <p> Ta en titt p de gamla grekernas och romarnas stder. De var dla stder, vackra stder. Helt klart hade inte alla  rttigheten eller  friheten att skaffa sig det vrsta idiotarbete de kunde finna, och slunda ha rd med ett slsaktigt hus i frort dr de kunde smida rnker mot dem som rkat frnrma dem, men i slutndan levde folk i en sundare tid. Det handlade s mycket om det konkreta som det ogripbara, vi var alla frenade, kmpade fr samma saker, vrdesatte samma saker. Det har inte sttt klart fr nstan ett tusen r, men det r vad vi har frlorat, och alla  friheter och TV apparater med bredbild, kan f oss att glmma den tunga knslan av att ha frlorat ngot. <p> <font size="1"> June 1, 2005 </font> <p> Our gratitude to "<a href="http://bbs.anus.com/ultimatebb.cgi?ubb=get_profile&u=00004258" target="_blank">Heimdallr</a>" for this translation. <p> <center> <hr width="33%"> </center> <p> </td> </tr> <tr> <td colspan="2"> <font size="1"> Copyright &copy; 1988-2005 <a href="/mock" title="mock Him productions">mock Him productions</a> </font> </td> </tr> </table> </body> </html>