<html> <head> <meta name="description" content=""> <meta name="keywords" content=""> <meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=iso-8859-1"> <title>Eine Gesellschaft der Kasten</title> <link rel="stylesheet" href="/zine/local/anus_home.css"> <body bgcolor="black" text="white" link="firebrick" vlink="firebrick" alink="red"> <center> <table width="96%" border="0" cellspacing="0" cellpadding="0"> <tr> <td colspan="2"> </td> </tr> <tr> <td valign="top" style="width: 25%;background-color: #efe; color: black; border-right:1px solid gray; padding: 8px;"> <font size="+2"> <b><a href="/" title="ANUS home">Home</a></b> </font> </td> <td valign="top" style="width: 75%; background-color: white; color: black; padding: 8px; line-height:1.4;"> <!-- START ABUSE --> <b>Kast</b> <p> Nr jag var ett litet barn, blev jag alltid chockad av ojmlikhet. En del barn hade alltid begagnade trjor, och gick sedan hem till skabbiga lgenheter och TV-middagar. De visste inte om hur man skulle uppfra sig i en restaurang och deras sprk var underligt, de stakade sig p oregelbundna ord. Nr vi alla kom till skolan den frsta dagen, lade lraren, som i frvg hade gett oss en lista ver det materiel vi skulle ha med oss, allt i en gemensam korg. Vi sg sedan aldrig mer det som vra frldrar hade kpt till oss, eftersom detta skulle f de fattiga barnen att knna sig mindre fattiga. <p> Sjlvklart var detta hemskt fr alla vars frldrar hade bemdat sig att ta med dem till en affr, och sedan valt fga orimliga saker, ssom blyertspennor som inte splittras till sm trflisor, eller det linjerade pappret utan suddigt tryck. Till och med saker som vattenfrger, som i enlighet med kapitalismens  frihet , strckte sig frn frger som gjorde fga mer n att frga vatten grdassigt, till frger som ett barn faktiskt kunde anvnda. Samtidigt som detta, slpade de alkoholiserade och fattiga frldrarna sig ner till en lgprisaffr, och kpte det billigaste och smsta lgkvalitetsskrp de kunde f tag i, fr att sedan skicka ivg barnen till skolan med det. <p> Och allt detta hamnade sedan i korgen, och du fick vad som du nu slumpmssigt rkade dra frn denna, detta det r rttvisa. Den hr idn kommer ifrn den storslagna traditionen att f folk att m bttre genom att belysa ojmlikheten i deras situation. Skicka fram de efterblivna barnen fr att spela tillsammans med jazzbandet, s att sedan varenda person i publiken kan besvrat ltsas som om att de inte fr okkoordinerat ovsen. Varfr inte utnmna den fula och feta flickan till baldrottning? Vi lter de fattiga knna sig bttre genom att tvinga alla i klassen att underkasta sig jmlikheten, s att sedan frbittringen kar. <p> Det var alltid oroande, som ngon slags dom hade fallit och gjort ngra normala, andra fattiga och ngra f, rika. Genom college och halyconren direkt efter, trodde jag att den enda vgen att f ett slut p klyftan mellan rik och fattig var att dumpa alla tillgngar i en gemensam korg, s att de rika och fattiga barnen alla anvnde samma saker. Slutligen mtte jag en man som hade vuxit upp i en trailerpark, och han gav mig en enkel insikt:  De flesta av mnniskorna i den trailerparken hrde hemma i den trailerparken. <p> Han berttade fr mig om de olika vgarna till fattigdomen. Att ej kunna hantera pengar eller planera fr framtiden. Att vara dum. Att g p droger eller dricka. Eller att vara en brottsling och bengen till destruktiva, inklusive sjlfrstrande, handlingar. Han sade det fanns de som fddes in i fattigdomen och stannade i den, eftersom de inte kunde uppbda tillrckligt med energi fr att stadkomma lngsiktiga frbttringar, ssom att laga husvagnen, g i high school, eller kpa ngonting utan skerhet. Fr dem, var varje katastrof en verraskning, och alla olyckor s vntade att de hade ringa psykologisk verkan. <p> Jag visste inte hur jag skulle komma tillfreds med det som jag hade lrt mig, bde av honom och av personlig erfarenhet av de fattiga. De var inte redo fr ngonting annat n de liv som de nu levde. Ge dem mer pengar, och allt gr till lotterier och alkohol. Om du talade om fr dem att du villa hjlpa till, och de antingen skrattade t dig eller funderade p vad de kunde lura till sig ur det hr tillfllet. Det var hopplst. Jag kunde inte se ngon mjlighet att de hr individerna skulle kunna existera i ett samhlle som krvde lika mycket av dem som det frvntar sig av en brsmklare eller en lkare. Och detta var mitt misstag, att tro att alla mnniskor skulle passa in i samma mall och bli behandlade lika. <p> Fr mig, innefattade de kommande ren bland annat att jag blev tvingad att frska godta den hr skrattretande idn i olika former. P ett jobb, var det tabu att Debbie var, fr att utrycka det milt, en jvla idiot. Olyckligtvis kunde vi inte sparka henne, s vi gav henne obetydliga jobb, och anstllde ngon annan fr att kontrollera dessa. Slutresultatet blev att nr fretaget hamnade i kris , och de hyrde en konsult fr att hjlpa till, befordrade han de med flckfria arbetsresultat. Eftersom Debbie aldrig hade haft hand om ngra viktiga projekt, hade allt hennes arbete lyckats till fullo. Allts tyckte konsulten, efter att ha kontrollerat siffrorna, att hon borde bli den nya avdelningschefen. Det frsta hon gjorde var naturligtvis att sparka alla som var smartare n hon sjlv. Jag passerar den tomma byggnaden d och d och skrattar. <p> En tyst natt hr i bunkern, lste jag Bhagavad-Gita, glatt granskandes dess mnga frvrngningar och metaforer. Liksom dess kusiner, Illiaden, Aeniden och Nibelungenlied, talar det hr indoeuropeiska eposet gtor, beskrivandes yttre hndelser och hjltarnas reaktioner till dessa som ett stt att kartlgga mnniskors psykologi, och sedan fresl en upptriktad, krigisk riktning. Det r inte  litteratur fr collegestudenter, drogmissbrukare, fortbollsmammor eller flottiga hippies. Det r litteratur fr mnniskor mitt uppe i livet. <p> En aspekt hos Bhagavad-Gita, r dess visa rd angende statsklokhet och statsmannaskap, ngonting i stil med Machiavelli eller Dante, i vilket en del av detta r kast. Kalla mig anpassad, men s fort som jag lste det, knde jag den gamla krypande knslan, ska vi vara rliga och kalla den skuld?  och fann mig tnkande p de fattiga barnen med deras lgprisskolmateriel. Bilder av bleknande frger, skabbiga suddgummin, uselt linjerade papper och lckande pennor terkom till mig tillsammans med doften av de dr klassrummen, blandningen av olika parfymer, doften av mat, svett, gasbildning och den dr konstiga typen av sgspn de anvnder fr att suga upp spyor. <p> Det r viktigt att frst att ett kastsystem i grunden r annorlunda jmfrt med ett klassamhlle. I ett klassamhlle bedms vi alla utefter hur mycket pengar som vi har tjnat, och drmed investerat, skickandes vidare pengarna till vra efterkommande. Om du arbetar i kket till ett stort hotell, arbetar dig upp till frman, fr att sedan ga det, kan du kpa en hel hotellkedja och leva bland de vldigt rika. Du har gjort en klassresa frn underklassen till verklassen enligt den enda tillgngliga mttstocken, nmligen rikedom. I urvalstermer betyder detta att de personer som r mest fokuserade p att tjna pengar utgr verklassen. <p> Ett kastsystem r baserat p specialisering. P samma stt som varje ras bestr av en serie srskilda knnetecken som reflekterar vissa val tagna som en grupp, ssom att anvnda teknologi fr att specialisera i agrart eller teknologiskt leverne, reflekterar varje kast vissa bjelser och frmgor som visas av tidigare handlingar. Vissa mnniskor r mer specialiserade, och drmed hlsosammare, som bnder eller rrmokare, andra som advokater. Huruvida vi gr detta offentligt som i ett kastsystem, eller vljer att tiga om det r ej relevant. Det r likvl sant. <p> Det olyckliga med klassamhllen r att de befrmjar spnningar mellan klasserna. Vanligtvis p en antagen darwinistisk grund, med illusionen om att en advokat r  mer lyckad biologiskt n en rrmokare. Den hr sttande verfrenklingen bygger p antagandet om en enda mjlig vg fr alla mnniskor, med ett bsta resultat (bst betald), och ett smsta (okvalificerad arbetskraft). Detta mjliggr det fr de som tjnar pengar att bota sitt dliga sjlvfrtroende med fljande resonemang:  Vi hade alla samma ml och samma mjligheter, allts r det ngot fel p dig och inte p mig . <p> Detta betyder att p samma stt som att i en demokrati har en hemls fyllbult lika rst som en hjlte, bestr grddan i ett klassamhlle av mnniskor som tjnar mycket pengar, oavsett metod. Intelligenta, hrt arbetande mnniskor som byggt upp fretag, r p samma niv som porrfrsljare, droghandlare, multinationella vapentillverkare och mnniskor med geniala ider, ssom snabbmat, engngstndare och usla komediserier. Du kan tnka dig dottern som tar hem sin fstman till sina frldrar och sger:  Jag vet att han r satt, ful, dum och elak, men han har tjnat en miljard dollar p analporr . <p> Ett kastsystem delar istllet in oss efter vra plikter och ger ingen av dem fretrde. Om ens kast r ledarnas, d finns det inget strre vrde i detta istllet fr att vara rrmokare, trots allt var det inte ditt val. I stllet r det produkten av dina frfders arbete som gr att du r en ledare (och ett test av din frmga eftersom inget vettigt samhlle accepterar folk direkt utan bevis). Ditt arbete r inte vrdefullare n en rrmokares, det r bara mer specialiserat. <p> Du kan illustrera detta i ett sammanhang, till exempel i ett rockband. Om det frekommer ngot slags anvndande av instrumenten, kan troligen inte din trummis eller gitarrist byta plats, likvl r bde ndvndiga. ven om din gitarrist troligen skulle kunna vikariera fr basisten, gr han det ej, eftersom han r van vid att tnka som en annan roll, och drmed ltt missar det finknsliga hos en basist. P samma stt kan alla sjunga, men likvl specialiserar sig en som sngare. Och alla r ndvndiga, fr utan dem skulle inte bandet existera. <p> Under medeltiden, och tidigare eror, gynnade kastsystemet huvudsakligen de individer som idag klumpas ihop under kategorin  arbetare (vilket betyder de som arbetar utan att ga). Det berodde i huvudsak p att, befriade frn monetr tvlan, hade de ett skert arbete, och kunde drfr fokusera p respektive uppgift i detalj, vilka inte skulle stdjas i ett system med tvlan beroende p  det vsentliga . Ledarna behvde ej ge efter fr att bli valda, och rrmokare behvde inte ta genvgar och slarva fr att hlla sina priser  konkurrenskraftiga . Alla hade en plats, och ven om tvlan fanns, hade det att gra med uppgiften, och inte den separata men relaterade uppgiften att tjna pengar p frmgan. <p> Styret skulle bli lokaliserat, eftersom du i varje lokal population hittar ngra ledare och ngra av varje annat slag. Varje kast skulle ha sin plats och vara garanterade arbete, med de mest kompetenta stigandes upp till toppen i varje roll, vilket skulle ses som att vara i niv med  yrken ssom advokat, lkare eller ledare. Fientligheten mellan mnniskor beroende p mngden pengar de tjnat, skulle minskas betydligt, d alla mnniskor ej lngre tvlade om en enda sak, utan istllet arbetade p att bli bst p det som de r mest lmpade till. <p> Viktigast r dock att detta skulle tillta krleken att terkomma bland folk som idag mest r bittra och hmndlystna gentemot varandra. Dina ledare skulle inte vara viktigare n din rrmokare, de r bara specialiserade p olika stt. Deras roll, som de som slutligen r ansvariga fr att visa vgen fr ett folk, skulle inte vara ett arbete, utan snarare som en familjefrbindelse, och de skulle drmed arbeta direkt fr deras lokala omrde och dess folk. Den hr typen av system lter oss alla inneha olika roller, och vara viktiga i dessa, utan att bedma oss efter hur mycket pengar vi lyckas att lura eller fuska till oss, eller rentav stjla. <p> Om du talar om en sdan hr id i en modern liberal demokrati, och folk brjar naturligtvis babbla om frlusten av  frihet . Om du d frgar dem om vad det innebr, r den bsta definitionen ngon slags helt uppe i det bl id om hur vem som helst bland oss kan vxa upp och bli president, sportstjrna, en magisk superhjlte eller martyr. Ta inte vr  frihet ifrn oss, mssar de unisont. Uppenbarligen kan inte ngot som folk ansluter sig till med en sdan korkad desperation, vara det undermedel som det utlovar sig att vara, annars hade de hr mnniskorna utnyttjat de stora frdelarna med  frihet . I stllet har de endast urskter: Jag fddes i ett dligt tecken, min pappa var alkoholiserad, jag blev vldtagen av vargar nr jag var liten och s vidare. Idel urskter fr att ej vara  fri . <p> Ett klassamhlle ger dig den hr  friheten genom att tvinga dig och alla andra in i den  lika kategorin arbetare, fr att sedan tvla mot alla andra om pengar. Om du inte r fascinerad av pengar, eller inte har rika frldrar, eller inte kommer med ngon genial id s som porr med dvrgar av olika ras och amputerade kroppsdelar ifrda folkdrkt, ja d kommer du att arbeta fr smpengar, och ven om ingen kommer att sga det rent ut, knner alla som r rikare n dig sig skrare p sig sjlva p grund av detta, Detta frklarar varfr s mnga  lyckade mnniskor gr under och hnger sig ut sjlvfrstrande beteenden, nr den hr falska hjningen av deras sjlvfrtroende tas ifrn dem. <p> Att kategorisera oss utefter hur mycket vi tjnar, och sedan anta i ngon slags frvridning av Darwin, att detta r ett urval av de bsta ibland oss, r hjrndtt. Det fr oss att hata varandra. Det vljer inte de av oss som utfr det bsta arbetet, utan istllet de som kan lura mest folk till att kpa deras produkter, fr att fra ut pengarna ur systemet och sedan dra sig tillbaka. Och vem kan egentligen klandra dem? De har ingen plats garanterad enligt sederna, och r drfr utelmnade t alla de tlpar som knner fr att lura oss vriga, s att de sedan kan tjna en ihop en frmgenhet. <p> P det hr sttet gick jag frn att frukta ett kastsystem till att faktiskt gilla det. Vi kommer aldrig att vara lika nr det gller rikedom, och vissa barn kommer alltid att f vattenfrgerna fr femtio spnn, medan vi vriga fr nja oss med de stinkande frgerna fr en tjuga. Att frska gra de hr olikheterna lika genom att gra allt till ett genomsnitt, innebr att vi alla mste lida under ett system gjort fr en person som inte existerar, nmligen den mytiska och abstrakta  normala mnniskan, och som ett resultat av detta ryker vi stndigt ihop p grund av sm pappersbitar, metallstycken och hur mycket vi har p bankkontot. Det r s dumt att till och med Debbie skulle tycka om det. <p> <font size="1"> December 19, 2004 </font> <p> Our gratitude to "<a href="http://bbs.anus.com/ultimatebb.cgi?ubb=get_profile&u=00004258" target="_blank">Heimdallr</a>" for this translation. <p> <center> <hr width="33%"> </center> <p> </td> </tr> <tr> <td colspan="2"> <font size="1"> Copyright &copy; 1988-2005 <a href="/mock" title="mock Him productions">mock Him productions</a> </font> </td> </tr> </table> </body> </html>